Följ magkänslan

Dagarna bara springer på, vi är redan inne på den sista dagen i november. Det här sista året har verkligen gått så fort, men när jag blickar tillbaka, känns det som en evighet. En mardröm.

För exakt ett år sedan var allt fortsatt så mörkt. Tungt. Hopplöst. Jag var riktigt instabil, på alla plan. Brottades med den stora utmattningen, samtidigt som depressionen hade en järngrepp om mig. Där och då, trodde jag aldrig, att jag ett år senare, redan skulle vara på väg tillbaka.

Så här i efterhand är jag tacksam, jag hade inte vetskapen om att den tuffaste biten, inte ens hade börjat. För så upplever jag det. Där och då fanns inte kraften för något annat, en den daglig kampen för överlevnad. I min bubbla. Mitt och någons sovrum. Det var bokstavligen ett helvete.

Idag finns kraften, energin. Men jag måste mer än någonsin stålsätta mig, snåla. Jag samlar ständigt på ny energi, sparar och beräknar. Konsekvensanalyserar numera omedvetet. Värderar allt och inget. Och jag har blivit duktig på det.

Livet tillbaka på 50% fungerar riktigt bra, nu. Jag har balansen. När allt löper på som ”vanligt”, känner jag mig frisk. Älskar att vara tillbaka på kontoret. Har nu nått den fas, där jag själv även känner att jag arbetar på ”riktigt”. Jag bidrar. Skönt. Det bästa av allt, är att jag gör det utan att tappa energi. Stort.

Jag arbetar mina timmar på kontoret. Ibland förmiddag, ibland eftermiddag. Anpassar mig, efter de möten som jag prioriterar. Samtidigt orkar jag med livet här hemma, utan vila. Jag kan komma hem från kontoret 16:30 och börja laga middag direkt. Jag har energin. Samtidigt som jag ändå vilar varje dag, medvetet. Lagrar ny energi.

Har börjat se på mig själv som en spelfigur, med en energimätare. Vill ständigt lysa grönt. De få gånger som energimätaren lyser gult, pausar jag. Bromsar. Säger stop. För game over vägrar jag. Game over betyder returbiljett, direkt ner i helvetet igen. Ingemannslandet. Aldrig. Vägrar. Jag är värd så mycket mer.

Igår hade jag en dag, utanför det som jag betecknar som normalt. Här och nu. Ingen oväntad dag, utan väl förberedd. Jag och mina kollegor deltog på en Inspirations dag, fylld med härliga föreläsningar från 09:00-16:00. Länge sedan som jag har skrattat så mycket, som igår. Trots att jag under dagens tredje föreläsning, pluggade in mina öronproppar. Hjärnan behövde en timmes vila, och jag lyssnade. Utan dåligt samvete.

Dagen avslutades med en 3-rätters middag på stan, tillsammans. Trevligt. Härligt och ett bra sätt att binda ihop dagen på. Alla i vårt team hade så många nya upplevelser. Intryck. Och nya idéer. Skönt att ventilera och prata om dem direkt, innan hälften glöms av.

Kroppen signalerade starkt, efter huvudrätten. Nu har du gjort ditt, du orkar inte mer. Jag lyssnade och jag förstod. Lämnade mina underbara kollegor strax innan desserten skulle serveras. Bra. Och klokt.

Tänk att mitt nya normala jag, är så stark.  Hon vinner numera always. Tacksam.

Det händer mycket här bakom kulisserna. Vi påskyndar inget. Vi väntar. Samtidigt som många och avgörande pusselbitar har fallit på plats, under den gågna helgen.

Vårt liv kommer att ta en ny riktning till sommaren. Till det bättre, är både jag och någon övertygade om. Kan inte berätta mer, det är inte officiellt. Ännu. Men vi vet. Vi har tagit beslutet. Om 7-8 månader tar vi ett avstamp ifrån ekorrhjulet, ett år. Till att börja med. Skolplats till liten, ansökte vi om i måndags.

Mycket händer, samtidigt är vi så medvetna och respekterar. Vi skyndar inte på något alls. Vi ger min väg tillbaka tid.

Chansen fanns, och vi tar den. Samtidigt har vi gedigna fallskärmar, om något går snett. Vi lever bara en gång, och vi har valt att följa magkänsla. Gör du det?!

Jag är värd så mycket mer. Precis som du

Jag lever, och kämpar på. Har fått min sjukskrivning förlängd på 50%, året ut. Skönt. För just här och nu, är det vad jag orkar. Arbetar 4 dagar/vecka. Onsdagar är vigda åt återhämtning. Contemplation. Viktigt. 

Som livet ser ut idag, får jag precis ihop livspusslet med kontor, familj och motion. Det finns inget utrymme för annat. Fortsatt. Hela det där sociala livet, existerar inte alls.  Känner samtidigt ingen stress över den delen. Det är faktiskt rätt skönt, att bara få vara med min familj. De som jag älskar mest. 

Det har snöat i massor. Älskar det vita landskapet. För stunden har mina promenader ersatts av vattengympa. Nya Icebugg skor är beställda, när de kommer tar jag tag i mina promenader igen, men kommer samtidigt fortsätta med vattengympan. Så skönt och stärkande. Hela kroppen får sig en rejäl genomkörare, under skonsamma former. Efter varje pass, har jag träningsvärk delux. Rekommenderas starkt.

Är tacksam över varje dag. Har blivit riktigt duktig, på att lyssna på min kropps signaler. Konsekvensanalyserar ständigt. Grönt, gult, orange eller rött. Fungerar bra. Är samtidigt så medveten. Under det här första året, på väg tillbaka, är det fullt fokus på att hitta balansen. Inget annat.

Såklart har vi planer. Drömmar. Visioner. Men vi ger processen ett år. Vi ger min kropp chansen att läka, och komma tillbaka fullt ut. Närmaste året är åter på paus, men denna gång inte kopplat till min bubbla. Min utbrändhet. Utan till livet tillbaka. För jag är på väg att bli frisk från helvetet. Ingemannslandet. Men det tar tid. Skyndar jag på processen, har jag en returbiljett i min hand. Vägrar. Aldrig igen.

Mitt nya normala jag, är stark. Och hon är här. Jag är fortsatt en happy och glad person. Men mer eftertänksam. Och tystare. Har längre inget behov av att vara i centrum. Spindeln i nätet. Skönt.

Åter, är tacksam för kraschen in i bergväggen. Jag överlevde och är på väg tillbaka. Den här gången som en bättre version. Livet har sin gilla gång, och nu har jag lärt mig. Varje sekund, minut, dag, vecka och månad räknas. Jag kommer aldrig någonsin utsätta min kropp för den misshandel, som jag tidigare gjorde. Jag är värd så mycket mer. Precis som du.

PS. Läser alla era underbara kommentarer. De lyfter och stärker mig, på riktigt. Men här och nu, har jag valt bort att svara på dem, har valt att lägga den energin på min familj. Från djupet av mitt hjärta, TACK för alla fina ord, råd och heja hälsningar som ni lämnar här inne❤️