Bara man tillåter sig ❤️

För varje dag som går mår jag bara bättre och bättre. Mellan varven känner jag mig inte ens sjuk. Längre. Känner mig normal. Samtidigt vet jag, fortsatt är sträckan lång till enkelbiljetten. Men efter att i så många månader ha fått kämpa för överlevnad. Varje dag. Så är det skönt, att äntligen få möjligheten att känna, att jag faktiskt har energi för ett vanligt liv.

Häromkvällen storstädade jag köket. Inte för att jag måste. Utan för att lusten fanns. Och för att jag faktiskt KAN. Den lyckokänslan var och är enorm. Obeskrivbar.


Fortsatt tar jag varje dag som den kommer. Känner jag mig trött på morgonen, ligger jag kvar. Tar sovmorgon. Utan dåligt samvete. Andra mornar tar jag min power walk redan 09:00. För ja, nu är det tempo i mina promenader. Pulsen höjs rejält, och svetten lackar. Skön känsla.

Numera passerar jag milen, så gott som dagligen. Lusten efter att börja intervalla finns här. Och jag har klartecken. Träningsförbudet hävdes, i samma sväng som kroppen var klar med avgiftningen. Från stressen.

Bästa kurator B, har sagt att jag även i det här fallet, ska följa lusten. Samtidigt vill jag låta kroppen få chansen, att vakna till liv. Låta musklerna sakta åter få styrka. Låta konditionen växa. Flåset.

Och ungefär där är jag nu. Veckan på Mallorca gjorde sitt till. Under veckan där, gick vi totalt 12 mil. Med tempo. Så även i uppförsbackarna.

Tror att motion och träningen, kommer att vara av stor betydelse framöver, för min fortsatta tillfrisknad. För min resa mot den där enkelbiljetten. I kombination med samtal med bästa kurator B. Och vila.

Min vila har fortsatt stor prioritet. Varje dag. Jag lever efter Skalmans mat & sovklocka. Äter regelbundet, aktiverar mig, men ser samtidigt till att låta kroppen vila. Den där så viktiga kontemplationen. Återhämtningen.

Utöver att jag nu definitivt har mer energi och ork, tar större del av sysslorna här hemma. Så har min ljukändlighet minskat. Avsevärt. Ända sedan jag upptäckte öronpropparnas magiska värld i november/december (?), har de varit min ständiga följeslagare. Mer eller mindre dygnet runt.

Det behovet har ändrats efter Mallorca. Avsevärt. Till och med så att min bästa någon har reagerat. Fortsatt är de delaktiga i mitt liv. Men aldrig här hemma, förutom när jag sover. Kanske har det att göra med, att jag inte har känt av hjärndimman, på två-tre veckor?!

Som ni vet har jag valt att fokusera på allt positivt. Jag mår bättre av det. En bra egenskap. Men allt är inte åter guld och gröna skogar.

Har fortsatt stora problem med att följa skriftliga instruktioner. Viktiga mail/brev som ber mig utföra något, återkoppla, eller som att följa ett recept. I de lägena fungerar inte hjärnan alls. Jag läser, men förstår inte. Får inte ihop det.

Men däremot kan jag numera exempelvis laga en hel middag, på fri hand. Men klarar inte av att följa och laga mat, efter vår matkasses recept.

Och så sömnen. Det ständiga dilemmat. Somnar gott på min Imovane. Och vid flera tillfällen senaste tiden, har jag till och med somnat utan den. Men så vaknar jag mitt i natten. Kroppen vägrar att somna om. Får ta en Imovane, i många fall en till. Vissa nätter då jag somnar tidigt, innan 19:30, har jag behövt att ta upp till tre tabletter. Inte bra. Någonstans.

Har ingen som helst önskan av att känna ett beroende, till en insomningstablett. Samtidigt är sömnen så viktig. Lite A och O. För sedan jag ”gav med mig”, och accepterade faktumet, behöver mer hjälp, för att få sova. Har mitt tillfrisknande blivit så mycket bättre. Galet mycket bättre. På dessa två månader, har livet ändrat sig radikalt.

Tänk för två månader sedan orkade jag att gå 3,2 km i snigeltempo. Idag går jag en mil, på samma tid. Tack vare det underbara Imovanet. Samtidigt vill jag inte bli en slav under den. Vill helst bara bryta pronto.

Idag fick jag äntligen mitt tyngdtäcke. Som jag har längtat. I mitt landstinge är det klassat som ett hjälpmedel. Man får det utprovat hos arbetsterapeuten. För mig passade det som kallas kedjetäcke bäst. Den har en vikt på 8 kg. Finns olika viktklasser, både lättare och tyngre.

Låg under den 20 minuter efter lunch. Idag. Redan efter ett par minuter, kände jag av sömnens nyanser. Strax efteråt, somnade jag gott. Underbart! Var bästa eftermiddags sömnen på länge.

Man ska vänja kroppen första veckan. Korta stunder, innan man tar en nattsömn med den. Men känner hopp redan nu. Om jag efter 20 minuter under den, kan sova gott två timmar. Vilken effekt borde den då inte ge på en hel natt?! Uppdaterar er om några veckar, då jag vet.


Enligt flera studier har den bra effekt, på oss med sömnstörningar under utmattningssyndrom/utmattningsdepression. Av den anledningen är den även klassad som ett hjälpmedel, dvs kostar inget. Iallafall här där jag bor, i staden mellan bergen.

Blev ett långt inlägg. Första inlägget på en vecka (?). Men så kommer det nog se ut här inne framöver. Behovet finns inte, av att skriva av mig. Kanske mår jag för bra?! Eller kanske är det så att jag har valt att fokusera på livet utan för nätet?! För någonstans är det nog så, att livet här och nu är bäst. Bara man tillåter sig det ❤️

Annonser

23 thoughts on “Bara man tillåter sig ❤️

  1. Znogge 2016-05-17 / 8:27 f m

    Viken härlig läsning och vilka framsteg du har gjort! Det märks verkligen att det har skett en stor förändring sedan jag började läsa din blogg. Förändringarna har dessutom skett på många plan vilket är ett gott tecken! Låter intressant med ”tyngdtäcke”. Hoppas att det motsvarar förväntningarna.

    Kram och ha det bra ❤

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-05-18 / 8:01 f m

      Tack fina du ❤️ Så härligt att läsa att även du upplever förändringarna genom mina ord här 😊

      Du kan läsa mer om mitt kedjetäcke här http://www.somna.se

      Kram❤️

      Gilla

  2. semestersol 2016-05-17 / 8:29 f m

    Så roligt att du blir piggare!!
    Vi har goda erfarenheter av kedjetäcke, både när en anhörig drabbades av en djup depression med panikångestattacker, men vi använder även kedjetäcke på äldreboendet med god effekt för vissa personer med demenssjukdom.

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-05-18 / 7:55 f m

      Tack fina du ❤️

      Jag har läst många bra rapporter om kedjetäcket, så är hoppfull! Även min egen kurator sover med den. Ser fram emot när jag får sova en hel natt med det🙏

      Kram❤️

      Gilla

  3. Kvinnotankar 2016-05-17 / 9:14 f m

    Jag som sjuksköterska har faktiskt aldrig hört om detta. Men tycker det låter jättebra. Kan nästan känna hur gott det måste vara. Själv blev jag sjuk 2002 men lyckades aldrig komma tillbaka till arbete för det var inte Utbrändhet utan ME. Blir så glad av allt positivt som jag läser här men samtidigt lite ledsen för att jag aldrig lyckades. Den energi du verkar ha mellan alla sovstunder får du gärna dela med dig av 😀 Så mysig läsning, tack!

    Liked by 1 person

    • Fröken Duktig 2016-05-17 / 10:29 f m

      Får jag fråga hur ni kom fram till att det var ME och inte utmattning? Var vände du dig? Var utredningen på ditt eller läkarens initiativ? I mitt område verkar det inte finnas några läkare som kan något om det här. Eller är villiga att ens diskutera det?
      Hälsningar
      Malin

      Liked by 1 person

    • Anna 2016-05-18 / 7:52 f m

      Tyvärr är många som går över till en kronisk sjukdom, då de inte har fått rätt vård, stöd och bearbetning för att komma tillbaka fullt ut igen. Fullt ut är fel ord, för dit vill vi ju inte igen. Men vi vill få leva ett liv med livskvalité och en sund balans mellan arbete, familj och den där så viktiga kontemplationen – återhämtningen.

      Du kan läsa med om kedjetäcken här http://www.somna.se

      Kram❤️

      Liked by 1 person

  4. Ami 2016-05-17 / 10:12 f m

    Så skönt att höra att du känner dig så mycket bättre 🙂
    Härligt!
    Kram

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-05-18 / 5:41 f m

      Tack fina du 🙏

      Kram❤️

      Gilla

  5. Piedra 2016-05-17 / 10:24 f m

    Vilken härlig känsla! Min sambo får fortfarande ta hand om städningen. Orkar ingenting på den fronten.

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-05-18 / 5:41 f m

      Viktigaste är att du fokuserar på dig och att då får en så bra dag som möjligt är finaste du ❤️

      Så fortsätt låt sambon få ta hand om städningen❤️

      Styrkekram ❤️❤️❤️

      Gilla

    • Anna 2016-05-18 / 5:39 f m

      Tack fina du❤️ Såg din fråga, men kan längre ej lämna kommentarer inne hos dig, sedan blogg.se gjorde en uppdatering av kommentarsfunktionen.

      Jag går på VC centrum, även där som teamet B tillhör är kopplad till. Du borde försöka få tid där, tänker även för dina ev ME funderingar.

      Styrkekram ❤️❤️❤️

      Gilla

  6. Ditte 2016-05-17 / 4:27 e m

    Väldigt roligt att du mår så mycket bättre. Jag gläds verkligen med dig.
    Att du nu kan fokusera på det positiva känns som en väldigt framkomlig väg.
    Stor kram!

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-05-18 / 5:33 f m

      Tack för dina fina ord Ditte❤️🙏❤️

      Kram❤️

      Gilla

  7. Ulrica W 2016-05-17 / 7:01 e m

    Hej! Det kunde lika gärna varit jag som skrev dina inlägg på din blogg! Jag har inte kommit riktigt lika långt sim dig men jobbar just nu tillsammans med psykolog för att kunna acceptera hur jag mår. Att vara här och nu annars så missar man ju att leva livet. Alldeles för länge har jag bara existerat. Jag har varit så otroligt hård mot mig och inte kunnat se de saker jag faktiskt gör och klarar av utan all min energi och fokus har jag lagt på att nedvärdera och analysera allt jag inte gör/gjort. Men precis som du skriver börjar jag känna viljan att faktiskt vilja göra saker och känslan när det är gjort är underbar!! Det där med vila är svårt…känns sällan befogat, jag har ju inte gjort ngt vettigt på hela dagen ju?! Imovane ochvjag är oxå bästa kompisar! Har faktiskt fått ordinerar 2/dygn ned möjlighet att ta 1 extra vid behov ochvjag lördags morse tog jag min tredje imovane strax efter 05.00 och fick en härlig sovmorgon till 10.30….det har inte hänt på flera år! Just det där med sömn är ngt som andra har svårt att förstå! Utmattning=trött=sömn…Bara den som drabbas vet hur fel det är!! Tack för påminnelsen om täcket! Jag ska ta upp det på psykmottagningen! Jättestor kram till dig och hoppas livet snart blir lättare att leva och att dagarna passerar utan för stor ansträngning!

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-05-18 / 5:33 f m

      Känner så igen mig i dina ord, den här resan här i Ingemannslandet är riktigt tuff, tills man når den där acceptansen handlar varje dag om överlevnad.

      Du får bra hjälp, fortsatt bearbeta, till slut finner du acceptansen och livet kommer kännas så mycket bättre❤️

      Försök fokusera på det positiva varje dag, hitta tre saker varje dag som du är tacksam över. Skrev ner. Använder mig själv av en sk 5-års dagbok. Från början var jag tacksam för om jag lyckades ta mig till toaletten på egen hand. Eller duschat. Lyckades jag föna håret var tacksamheten enorm.

      Idag är jag tacksam över samtalen med barnen. Björkarna som börjar bli gröna. Fågelkvittret. Solen. Kramen på morgonen.

      Be din psykolog remittera dig till arbetsterapeuten, för utprovning av tyngdtäcke, så här långt får den tummen upp av mig. Kan se ett avslut på Imovanen 🙏

      Ta hand om dig & lev i nu:et❤️

      Styrkekram❤️❤️❤️

      Gilla

    • Kvinnotankar 2016-05-18 / 9:38 f m

      Ja det är märkligt hur lika det ser ut. Och hur lätt man glömmer hur det egentligen var i början. Inte duscha, äta, kramp och orörlighet i sängen, så man inte kommer upp på morgonen. Så skönt att det är bättre idag, men jag var på en bal i lördags kväll. Satt mest och åt och sedan 5 danser. Sö-Må-Ti försvann sedan i dimma och 10 till 14 timmars sömn. Jag har däremot sovit mycket oftast minst 11-13 timmar per natt.
      Idag har det släppt igen och jag kan glädjas åt balen. Så går livet upp och ner hela tiden och då är det ändå 14 år sedan jag kraschade. Kram

      Gilla

  8. Helena 2016-05-17 / 7:38 e m

    Så roligt att se att du mår så mycket bättre, du tar verkligen hand om dig på rätt sätt. Kram

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-05-18 / 5:23 f m

      Tack fina du ❤️ Vi har ju bara ett liv, har inte varit så duktig på att ta hand om den tidigare, så lite gör om – gör rätt läge nu ❤️

      Kram

      Liked by 1 person

  9. annavega72 2016-05-18 / 12:32 e m

    Härligt att höra att du mår bättre! Det går framåt för mig också (varit sjuk sedan aug förra året så nästan samma som du ju). Jag har inte riktigt samma energi som du ännu men hoppas det kommer. Just nu jobbar jag på samma sak som du fick i läxa; att fortsätta vila trots att jag är piggare. Det går bra tycker jag. Ska förhoppningsvis börja med social träning med fika en gång per vecka på en ny arbetsplats om ca en månad.

    Angående din sömn så tycker jag att du behöver städa upp din sömnrutin lite ser sträng ut :). Mitt tips är att skippa att sova på dagen och försöka lägga dig mer normal tid på kvällen, så du slipper vakna mitt i natten. Och inte ta fler Imovande under natten. Jag har varit beroende av dem under flera år och när jag skulle sluta sov jag inte på tre veckor. Nu äter jag Mirtazapin och det hjälper min sömn jättemycket.

    Kram!

    Gilla

  10. Mia 2016-05-18 / 6:28 e m

    Så skönt att ha kommit så långt! Jag kämpar fortfarande efter att ha fått fel behandling och fel diagnos som ledde till krasch nr 2 efter 10 månader med för snabb och tuff rehab. Efter andra kraschen har det nu gått 8 mån och jag börjar få glimtar av energi. Min sömn är kass med oro, mardrömmar, ångestattacker. Jag sover nu på Atarx (ofarligt, inte vanebildande) och det ger viss lindring men inte mycket. Har frågat efter kedjetäcke men i mitt landsting får man inte det. Synd att de är så sjukt dyra! Eller, så är det värt 6000 kr… 😉

    Gilla

  11. ibod11 2016-05-19 / 8:10 e m

    Inte illa att kunna känna så stor glädje över att städa 😉
    Det är så underbart att du har gjort sådana framsteg och även om det är mycket kvar måste det kännas fantastiskt att kunna delta i livet på det sätt du gör nu. Om tabletterna skapar ett beroende nu så kan du ta itu med det senare. När du är helt återhämtad är det nog inga problem att klara av den avvänjning som kanske måste göras. Så tänker jag om mina problem och jag tror inte att varken du eller jag behöver vara oroliga för hur det ska gå. Det klarar vi lätt efter allt annat vi har varit med om 🙂
    Stor kram ❤

    Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s