En promenad, runt den lilla magiska sjön

Länge, länge har jag haft en önskan. En stark längtan. Efter den där promenaden, runt den magiska lilla sjön. Och idag hände det. Energinivåerna fanns på plats. Och lusten. Viljan. Och längtan. Vädret var inte helt optimalt. Lite små kyla. Och duggande regn. Men det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Strax efter frukosten gav vi oss iväg. Någon och jag till fots. Liten på hennes nya cykel.

Den lilla magiska sjön, ligger knappt ett par kilometer ifrån vårt hem. Vägen dit är rofylld.  Skogen så nära. En skön kontrast mot stadens bullrande ljud. Liten cyklade i förväg. Vi promenerade sakta. Så kom vi fram. Alltid lika skönt.

IMG_6845

Den lilla ankdammen mötte oss. För dagen var det fullt med fåglar. Och tyvärr oväsen. Ingen aning om vad just de här fåglarna heter. Var inget ljuvt fågelkvitter, inte. Öronpropparna åkte i. Trots det njöt jag. Vägen runt sjön, är så välbekant. Älskar att gå här. Här om någonstans, blir man så medveten om årstidens skiftningar. Nu är allt så där brunt och tråkigt. Men om bara några veckor, spricker det upp. Underbara gröna nyanser, ersätter det tråkiga.

IMG_6857

Runt hela sjön finns det små bryggor. På somrarna brukar vi stanna till just på denna, ha en picknick. Eller bara äta en frukostmacka. En fantastiskt utsikt. På andra sidan finns Sveriges helt klart vackrast belägna hospice. Tänk vilket lyckokast, att ha placerat det just här. Så fridfullt.

IMG_6861

Ett par bryggor senare, står man mitt emot slalombacken. Fortsatt så finns det snö kvar. Inte så mycket i terrängen, men i backarna. Just här kom längtan tillbaka. I somras gick jag upp för slalombacken. Nästan varje dag. Under min sju veckor långa semester. Som jag njöt. Ska tillbaka till den formen igen. Tids nog. Händer det inte i år. Så kanske nästa. Eller året efter det. Men tillbaka ska jag.

IMG_6864

När vi närmar oss andra sidan och slalombacken, börjar motorbruset att dåna. Och doften av bensinångor. Var tydligen en skotertävling där idag. Här kom vi ikapp liten. Hon hade stannat till, och njöt av showen. Hon älskar att åka snöskoter. Våran lilla rosa prinsessa, som fram tills för 2-3 år sedan älskade nyansen rosa. Bodde i hennes prinsessklänningar. Och dansade. Hon är borta. Nu är det fotboll, slalom, snowboard och mountainbike som gäller. Och snöskoter. Och helst blå kläder. Eller svarta. På sin höjd ett stänk lila. Åren går.

IMG_6865

Precis nedanför slalombacken, pimplades det för fullt. I den lilla sjön. Vågat. Jag hade inte gett mig ut på isen, nu. Men det kändes som om att de visste vad de gjorde. Båda var dessutom klädda i speciella ”flytvåtoveraller”. Eller vad det nu heter.

IMG_6867

Som jag längtar. En vacker dag går jag upp till toppen igen. Älskar den där känslan. Sista stegen, när man går på ren adrenalin. Inget annat. Så kommer man upp. Blickar ut över landskapet. Dricker vatten. Andas. Låter kroppen återhämta sig. Låter musklerna vila. Innan man börjar promenaden ner igen.

IMG_6873

Längs den lilla magiska sjön, finns det även möjlighet för styrketräning. Med kroppens egen vikt, som tyngd. Vem behöver ett gymkort, egentligen?! Ser fram emot den dagen energin räcker till, för även styrketräning. Att gå på gym, ligger långt borta. Har svårt att se hur jag någonsin igen, kommer att kunna utsätta mig, för den miljön. Musiken som dunkar. Vikter som klingar. Folk som pratar. Skrattar. Skriker. Stressen. Pressen. Prestationsångesten. Det ligger långt, långt borta. Frågan är om jag någonsin utsätter mig för det igen? Och de där galna lunchpassen. För hur galet är det inte egentligen?

Man stressar som en liten blå hela förmiddagen. Istället för att ge kroppen den där vilan, den så viktiga återhämtningen. Lunchrasten. Maten. Så skyndar vi iväg på ett träningspass. Mitt i allt. Vi hinner på sin höjd, i bästa fall,  slänga i oss lite lunch på stående fot. Tränar järnet i 45 minuter. För att sedan stressa tillbaka till arbetet. Ett riktigt medvetet, hälsosamt val. Av ohälsa. De där lunchträningen borde bannlysas. Pronto.

IMG_6874

Så vackert. Så tacksam över denna underbar lilla oas. Så nära. Så lugnt. Så fridfullt. Samtidigt som stadslivet, är så nära. Bara ett stenkast bort. Tacksam över att ha tillgång, till båda världarna. Möjlighet till staden mellan bergens hela utbud. Och naturen, skogen, runt knuten. Lyckligt lottad.

IMG_6876

Hospice. Så underbart vackert, placerat. De stora härliga fönstren/dörrarna, leder till varje liten svit. Väljer att kalla dem för det. Låter trevligare. Sommartid kan man se hur de står öppna. Ibland kan man se en säng skymta, ute på den stora terrassen. Den dagen behovet finns. Den dagen man är så sjuk, att det bara finns en enda utväg. Då önskar jag, att jag får flytta in här. Få njuta av friden. Få uppleva lugnet. Utsikten. Få möjligheten att somna in. Till allt det vackra. Omgiven av mina kära.

IMG_6881

Så kommer vi till andra sidan av ankdammen, igen. Så många gånger vi har varit här. När liten var mindre, gick vi hit ofta. Med en påse bröd. Att mata fåglarna var en av sakerna, hon älskade mest. Numera brukar en lokal butik, lämna bröd, som passerat bäst-före i en låda. Så kan vem som helst, hjälpa till att mata. Fint initiativ. Och ungefär här tog promenaden runt den lilla magiska sjön, slut. Den korta biten hem hägrade.

7 kilometer blev det idag. Har senaste veckan snubblat mig närmare och närmare. Kanske var det just därför, som jag vågade lita på min kropp. Att den skulle orka. För som jag har längtat, efter just den här promenaden. Har varit ett stort delmål. Tempot är fortsatt lugnt. Vi går sakta, sakta. Men ändå en gnutta snabbare, för varje vecka.

Det tar tid. Att komma tillbaka. På alla plan. Och det är bra. Varför stressa fram något som jag inte är redo för?! Tid är det enda jag har gått om, för stunden. Och länge till. Allt kommer att bli bra, tids nog. Jag lever i nu:et. Är tacksam för varje dag. Idag är jag tacksam över just den här promenaden. Struntar i att det var det enda, jag orkade. Negativa tankar är inte välkomna. Jag fokuserar på det positiva. Inget annat.

Nu sprider ljuvliga dofter sig, här hemma. Och glada skratt. Någon och liten, kockar i köket. Tillsammans. En ljuvligt god risotto håller på att växa fram. Och en kalkonfilé, gottar sig i ugnen. Tänk att Ingemannslandet skulle behöva hitta oss. Innan någon lärde sig att laga mat. Ännu en sak att vara tacksam över. Trevlig lördag.

Ps. Finaste TantGlad har en härlig blogguppmaning varje vecka. Man ska med hjälp av foton dokumentera sin promenad. Från början var nog tanken om en söndagspromenad. Men sedan ändrade sig reglerna, till att bli en veckans promenad. Med tanke på mitt vunna delmål, såg jag det som en ypperlig chans att delta, samt att dokumentera – promenaden runt den lilla magiska sjön.

Annonser

16 thoughts on “En promenad, runt den lilla magiska sjön

  1. susannejoona 2016-04-16 / 6:39 e m

    Du är så klok…så stark. Jag vet att du inte känner dig stark just nu men det är du….på ditt sätt och så mycket just DU orkar. Det är härligt att se din energi komma tillbaka…steg för steg.

    Jag är inte i närheten var du är men jag förstår fullt hur du känner. De små framstegen som man blir så lycklig för. Energin börjar leta sig tillaka.

    Glad för din skull, glad att du mår lite bättre och att du har insikten att det kommer att ta sin tid.

    Kram och ha en fortsatt fin helg!

    //Suss

    Gilla

    • Anna 2016-04-16 / 6:47 e m

      Men finaste du❤️ Fick nästan dåligt samvete, borde ha hört av mig. Samtidigt är den här hemska, Ingemannsbubblan som den är. Man har fullt upp med Att fokusera på överlevnad och på tillfrisknad.

      Men hur mår du?! Hur har det gått efter USA resan?! Var landade du?! Fortsatt sjukskriven?!

      Styrkekram och massa kärlek ❤️❤️❤️

      Gilla

      • susannejoona 2016-04-20 / 3:04 e m

        Dåligt samvete har vi slutat med, right 🙂

        Jag var halft sjukskriven jan-feb men mådde allt sämre så blev fullt sjukskriven mars-april med remiss till läkarpsykolog. Äter antidepressiv och sömntabletter och mår nu redan mycket bättre. Tänkte nog mjukstarta och jobba 25% i maj och öka gradvis.

        Sen tampas jag tyvärr fortfarande med huvudvärk och migrän så jag ska börja gå på Huvudvärkskliniken och få hjälp.

        Kram och ta hand om dig ❤️
        //Suss

        Liked by 1 person

      • Anna 2016-04-21 / 9:21 f m

        Ta det i små steg vännen, skynda långsamt❤️ Be din läkare skicka dig till arbetsterapeuten, och be hen om ett tyngdtäcke. Ska fungera magiskt bra, för oss med sömnrubbningar, man ska tom kunna klara sova utan sömntabletter👍 Väntar på mitt. Vet inte hur det är i Sthlms landsting, men här är det klassat som ett hjälpmedel.

        Styrkekram ❤️❤️❤️

        Liked by 1 person

  2. dithequeen 2016-04-16 / 10:30 e m

    Underbar beskrivning av dig, nuet, sjön,platsen för sista vilan där jag också önskar att få sluta en dag om det blir ver vi inte, men platser som den är så sällsynta. Du väckte min längtan dit igen. Kram ❤️

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-04-20 / 10:12 f m

      Visst är det magiskt, vackert där. Förstår att du längtar 🙏 Hoppas du får möjlighet att åka upp snart igen❤️

      Hur mår du nu efter operationen?!

      Styrkekram ❤️❤️❤️

      Gilla

  3. Ama de casa 2016-04-17 / 2:30 f m

    Vilken vacker promenad 🙂

    Fåglarna är skrattmåsar. Jag lärde mig det i mellanstadiet, fröken berättade att dom skrattade så mycket så dom doppade huvudet i choklad 🙂

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-04-20 / 10:09 f m

      Underbar promenad, ska strax ut och gå den igen, fast idag i solsken 🙏

      Skrattmåsar, ett helt klart passande namn!😊

      Kram fina du ❤️

      Gilla

  4. Ami 2016-04-17 / 9:02 f m

    Vilken vacker runda ni tog!
    Skönt att du orkade och fick njuta av promenaden 🙂
    Kram

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-04-20 / 10:08 f m

      Jätte vacker runda, så härligt att kunna följa årstidernas skiftningar så fint där 🙏

      Kram ❤️

      Gilla

  5. ibod11 2016-04-17 / 12:46 e m

    Jag känner din lycka när jag läser. Inte bara känner utan jag känner igen mig själv i glädjen av en sån upplevelse. Inget helar som naturen.
    Kram ❤

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-04-20 / 10:03 f m

      Naturen är underbar🙏 Ska strax ta min promenad igen, ska bara återhämta mig en stund till efter duschen.

      Styrkekram ❤️❤️❤️

      Gilla

  6. Fröken Duktig 2016-04-18 / 3:06 e m

    Undrar hur många gånger jag sprungit och skidat mig blå runt den där sjön. Varv efter varv i jakten på att hålla mig vältränad och smal. Utan att en endaste gång stanna upp för att se allt vackert du ser. Du är tamejsjutton min förebild nu.
    Kram på dig!

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-04-20 / 9:58 f m

      Men fina du, du ska se att nästa gången du tar turen runt sjön, så kommer du uppleva precis detsamma 🙏

      Fin och bra intervju med sig i lokaltidningen! Så viktigt att det läggs fokus på denna sjukdom.

      Önskar dig finaste dagen! ❤️

      Kram❤️

      Gilla

  7. Ditte 2016-04-18 / 9:57 e m

    Vilken skön promenad och så trevligt det var att få gå med.
    Men det ser ut som om det är mycket vinter kvar hos dig.
    Här i Stockholm blommar nu körsbärsträden och gräsmattorn är gröna på många ställen.
    Skrattmåsar var det och de låter mycket.
    Roligt att du orkade ge dig ut och kunde njuta av promenaden. Härligt att dina krafter så sakteliga återvänder.
    Stor kram!

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-04-20 / 9:56 f m

      Åhh älskar våren i Stockholm! Så mysigt att gå och njuta, äta lunch under körsbärsträden och köpa glass! Nästa vår är jag där igen 🙏

      Är så tacksam för den här orken och energin, som har infunnit sig🙏

      Kram finaste du ❤️

      Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s