Tänk så stort det är

Livet har tagit en vändning. Till det positiva. Förstod det inte själv. Men började känna mig gladare. Började njuta av livet, på en annan nivå. Insåg att jag för första gången på många år, har börjat älska mig själv. Värdesätta mig själv. Prioritera mig själv.

I tisdags hade jag kuratortid. Med bästa B. Hon satte ord på min nyvunna känsla. Jag har gjort ett genombrott i mitt tillfrisknad. Ett stort sådant.

Har länge trott att jag har accepterat min sjukdom. Fullt ut. Inser nu, att så var det inte. Under påskveckan i fjällen hände något. Jag började njuta av livet. Här och nu.

Jag har slutat älta min sjukdom. Allvarlig utmattningsdepression. Har slutat analysera. Fundera. Hitta lösningar, på ett snabbt tillfrisknande. Jag är där jag är. Här i Ingemannslandet. Helvetet. Men det är så det är. Punkt.

Insikten har kommit gradvis. Sakta, sakta. Och den har gjort skillnad. Behöver fortsatt väga av varje dag. Vad räcker energin till, just idag? Men nu prioriterar jag annorlunda. Prioriterar efter vad just JAG vill. Just det som jag blir lycklig av. Varje dag. Nyansen spontan, har hittat mig.

Och just det har lett till tillfrisknandet. Behovet att älta och analysera dåliga, som bra dagar, har försvunnit. Likt som behovet av att skriva av mig. Har öppnat upp mig själv, socialt. För så många fler. Vågar berätta, även för de utanför innersta kärnan. Jag är sjuk. Jag har en allvarlig utmattningsdepression. Och min väg tillbaka är fortsatt lång. Men jag behöver längre inte veta hur lång. Utan jag vet. Jag har accepterat. Det tar den tid det tar.

Genombrottet har gjort att jag orkar mer. Min nästintill dagliga promenad är numera 6,4 km lång. Det går inte fort, alls. Jag har en snittid på en timme och 21 minuter. Men det gör inget. Är så tacksam ändå. Jag njuter av fågelkvittet. Bävar för motorbruset. Öronpropparna åker av och på. Samtidigt orkar jag med ytterligare en aktivitet varje dag. Nästintill.

Jag antingen bakar, tar en fika eller lunch hemma hos bästa C, har börjat hänga upp eller vika tvätt, broderar eller unnar mig ett biobesök, med öronpropparna på. Eller som idag, meddelade mina kollegor spontant: – Jag dyker upp till lunchen, med min egen matlåda, och joinar er. Har även börjat lita på kroppens signaler i kombo med mina egna val.

Dottern hade den gågna helgen en fotbollscup. Följde den via mobilen. Fick uppdateringar. Via SMS. Från någon, men likväl av andra föräldrar. Föräldrar som vet.

Bästa tjejerna gick långt. Även fast jag inte fanns på plats, upplevde jag den där nervkittlande spänningen. Men så tog de sig hela vägen till finalen. Ville så gärna se. Uppleva. Och jag tog beslutet med bästa någon. Jag närvarar.

Någon hämtade mig här hemma, så där precis, så att jag skulle vara på plats 5 minuter innan matchstart. I söndags. Tränarna visste. Inte tjejerna. Dök upp i min lagledartröja. Fick så många uppskattade kramar. Och ord. Av både finaste tjejerna, såväl som av föräldrarna. Lycklig.

Finalmatchen var en rysare. På riktigt. Slutade med 1-1. Matchen behövde avgöras med straffsparkar. Totalt 12/lag. Och på det 24:e förlorade vi. Tjejerna bröt ihop. Totalt. Men jag fanns där. Kände mig behövd. Tröstade. Och kramades. Vi var ju ändå duktiga. Vi fick silvermedaljen. Stort.

Måndag och tisdag denna vecka, var en dimma. Sov mer eller mindre dygnet runt. Jag visste det innan. Och så här i efterhand var det värt det. Jag gjorde ett medvetet, genomtänkt val. Inget annat.

Idag var jag fullt tillbaka. Har njutit tillfullo av dagen. Samtalen med bästa kollegorna. Solen efter regnet. Och middagssällskap av finaste C. Tänk så stort det är, att ha lärt sig att älska sig själv. Igen. Efter så många år. Idag kan jag inte förstå, hur jag kunde glömma av mig själv?!

 

PS. Läser era kommentarer. De berikar mig mer än ni kan ana, de lyfter mig. Men jag har prioriterar att inte lägga min energi på att svara.

Min energi är fortsatt så begränsad, varje sak jag gör måste vägas av. Energin kommer att växa sig starkare tids nog. Men just nu är det så här. Och det är okej.

Annonser

13 thoughts on “Tänk så stort det är

  1. Susanna 2016-04-07 / 7:00 e m

    Underbar läsning ❤️ Kämpar själv med att börja tycka om mig själv, otroligt svårt när jag inte presterar något. Kuratorn har dessutom semester och jag är sjuk. Men det går framåt, det är det viktiga.
    Kram!

    Gilla

  2. Znogge 2016-04-07 / 8:41 e m

    Åh, så härligt att höra!

    Många kramar

    Gilla

  3. Millans Värld 2016-04-08 / 8:32 f m

    Härligt att du börjar känna dig lite bättre och bra att du prioriterar och känner efter hur energinivån ligger.

    Kram och ha en fin helg!

    Gilla

  4. annavega72 2016-04-08 / 8:46 f m

    Låter härligt! Vad skönt att du börjat umgås och kunna vara med. Är glad för din skull. Kram

    Gilla

  5. dithequeen 2016-04-08 / 10:48 f m

    Blir lycklig av att läsa glädjen och stoltheten i dina ord. Själv önskar jag att jag hade haft möjligheten att vandra runt sidsjön bara för att den platsen givit mej så många läkande timmar. Tyvärr finns inte en sån plats där jag bor men jag längtar tills vi öppnar i stugan och kan njuta av fågelkvitter och spegelblanka sjön☺️Ta hand om dagen varm kram ❤️

    Gilla

  6. Piedra 2016-04-08 / 12:51 e m

    Vilken härlig läsning! Fantastiskt att du har kommit till en vändpunkt! Jag gläds med dig.

    Kram ♥

    Gilla

  7. Ami 2016-04-08 / 4:11 e m

    Jätteroligt att höra att du känner dig bättre 🙂
    Stor kram och trevlig helg

    Gilla

  8. semestersol 2016-04-08 / 9:42 e m

    Vad glad jag blir av att läsa dina ord! Du tänker och handlar så rätt, det är som att du en inre känsla för hur du ska agera. Jag sitter här och hejjar på som du vet, du är min ”fotbollsmatch”, med den skillnaden att jag vet att du vinner till slut!

    Gilla

  9. Geddfish 2016-04-08 / 9:53 e m

    Det var en härlig läsning! SÅ roligt! 😀
    Varm kram ❤

    Gilla

  10. ibod11 2016-04-09 / 8:48 f m

    Tänk att få tillbaka livsglädje och alla andra positiva känslor efter en så lång svår period 🙂 Massor av grattis! Jag vet att det är långt kvar men jag vill i alla fall halvvägsgratulera.
    Din blogg är säkert en jätteinspiration för andra som mår dåligt. Att få läsa om hur du långsamt blir bättre ger andra hopp. Din blogg blev både självhjälp och hjälp till andra. 🙂

    Gilla

  11. Helena 2016-04-09 / 5:43 e m

    Åh så glad för din skull. 🙂

    Gilla

  12. Annelie 2016-04-13 / 12:30 e m

    Hej! Ditt inlägg ”kvinnlig list” verkar vara lösenordsskyddat och sen du öppnade upp din blogg igen har jag glömt bort vad jag angav för lösenord sist. Kan du hjälpa mig med det kanske?

    Gilla

  13. Millans Värld 2016-04-13 / 4:50 e m

    Jag kommer inte heller in.
    Har ominstallerat min dator så har jag haft lösenord så är det borta om du nu inte gjort det på ett annat sätt förstås.
    Hoppas att du har det bra.
    Kram

    Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s