Kan snart titulera mig som Öronproppsexpert

Tidig morgon. Bara jag är vaken. Mitt lilla hjärta sover brevid mig här i dubbelsängen. Mitt stora ligger och sover som godast, i rummet brevid.

Har sovit som en prinsessa. Som jag har saknat mitt älskade Imovane, i nätterna fem. Än liten besserwisser till läkare (min egen läkare är på semester) tyckte förmodligen att jag absolut inte skulle fortsätta med ett vinnande koncept. Och utan att föra en dialog, valde han att skriva ut något helt annat. Och det enda någon hade gjort, var att knappa in om en förlängning av mitt Imovane recept. Allt löste sig dock. Tillslut. Men förstå hur mycket bättre jag hade mått, om jag sluppit dessa sämre nätter. Igen.

Har tidigare upplevt läkarkåren som kompetent. Och ytterst lyhörd. Men så följer jag så många här i Ingemannslandet. Och många av er vittnar om annat. En skrämmande verklighet.

Själv stötte jag på en läkarstuderande, eller om det var en AT- läkare, för ett tag sedan. Han var helt oförmögen att vare sig se eller förstå, att man faktiskt kan köra slut på sin kropp till den grad. Att man vare sig kan ta sig upp ur sängen på egen hand. Eller att man kan vara så dålig, att man tvingas bli matad. Och på köpet måste få käkarna masserade, för att stimulera dig till att tugga. När man bara är ”utbränd”.

När jag berättade om min enorma längtan efter träning. Få känna den där utmattade känslan av lyckorus. Adrenalinpåslaget. Efter ett hårt träningspass. Eller bara lyckan av att kunna ta min 7,6 km långa promenad i högt tempo, hemifrån och runt den magiska sjön. Igen. Inte ens det förstod han.

Han ifrågasatte faktiskt om jag var lat, eller finns det någon annan ovilja bakom. För ALLA kan motionera. Punkt slut. Typ. Vid tillfället var min bästa kurator B med. Hon bröt in. Förklarade. Något som borde vara så självklart. I allafall för en läkare. Just denna fick lära sig en hel del. Den gången.

Tänk om alla läkare och all vårdpersonal fick göra detsamma?! Tänk om kunskapen om helvetet här i Ingemannslandet kunde spridas. Kanske skulle sjukdomen bemöttas annorlunda? Kanske vården skulle förbättras? För alla. Och kanske kan det hindra andra, från att hamna här? Ska fundera.

Vi får vi hotellfrukost serverad. Här på rummet. Så slipper vi sorlet nere i restaurangen. Sen väntar en dag av äventyr. Såklart varvat med vila. För mig. Och ikväll blir det prövningarnas kväll. Middag på Hard Rock Café hägrar. Med syster och familj. Avskilt bord är bokad. I en hörna.

Men nu ska jag börja väcka mitt lilla hjärta. Med pussar och kramar. Och sedan väcka det stora, innan jag tar min dusch. Så att jag hinner vila efter den. Frukosten serveras 08:30. Sedan blir det en dag med barnen. Och de ljusblå öronpropparna. Min nya skatt. Stänger av 100%. Och det behövs ute i stadens myller. Sedan byter jag till de bruna, under våra aktiviteter. De fina, som släpper igenom talet. Men stänger ute bruset. Kan snart titulera mig som Öronproppsexpert. Trevlig dag.

Annonser

10 thoughts on “Kan snart titulera mig som Öronproppsexpert

  1. Millans Värld 2016-03-10 / 10:19 f m

    Ja du, inkompetenta läkare finns det massor av.
    Totalt empatilösa och som ifrågasätter och på något vis vill tro att man ljuger vilket man givetvis inte gör.
    Jag har träffat mängder av sådana genom åren.
    Bara ett fåtal läkare har jag kunnat boka av som förstående engagerad och med empati.
    Det är så tråkigt att möta sådana läkare, man tappar som gnistan lite.

    Öronproppar har jag aldrig provat dagtid.
    Använt sådana nattetid då jag en gång hade en särbo som snarkade något fruktansvärt.
    Men jag fick alltid så ont i öronen av dom.
    Det låter i vart fall skönt att slippa bruset.

    Ha en härlig dag med de dina!

    Kram

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-03-10 / 9:12 e m

      Kan rekommendera öronproppar dagtid. Har det i stort sätt alltid, när jag är utanför hemmet. Har många olika varianter, för olika ändamål. Utan dem, skulle jag fortsatt vara isolerad till hemmet. Men genom att stänga av sinnet hörseln, klarar jag av mer.

      Kram❤️

      Gilla

  2. Znogge 2016-03-10 / 2:20 e m

    Långt ifrån alla läkare besitter förmågan att lyssna. Många saknar också den erfarenhet som kommer med flera år i arbetet. Skönt i alla fall att det ordnade sig även om jag delvis kan förstå deras försiktighet med detta läkemedel. Samtidigt så måste man också se till det enskilda fallet och väga för- och nackdelar mot varandra.

    Hoppas ni har det riktigt bra ❤

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-03-10 / 9:14 e m

      Vi fick en jätte fin dag tillsammans 🙏

      Förstår hur du tänker fullt ut, men står man redan under ett läkemedel, är det dumt att mixtra med nya, särskilt om man inte ens har träffat patienten❤️

      Kram❤️

      Gilla

  3. annavega72 2016-03-10 / 5:46 e m

    Jag har förmodligen haft en himla tur, iaf om en jämför med vissas berättelser. Fick tid dagen efter jag ringde vårdcentralen till en och samma läkare som jag haft hela tiden. Fick träffa henom väldigt tätt i början. Fick bra medicin tämligen snabbt så sömnen började räta ut sig i ett första läge. Fick träffa en fantastisk kurator två veckor efter insjuknandet och har gått i intensivterapi en gång per vecka i ett halvår. Nu får jag dessutom förmånen att fortsätta gå där, trots att den ursprungliga terapin är slut. Dessutom har jag fått en fantastisk handläggare på FK som på avstämningsmötet var noga med att arbetsåtergång skulle ske ytterst långsamt och som snarare bromsade mig än försökte få tillbaka till arbete. Har också fått en rejält tilltagen sjukskrivning som alla inblandade är med på. Nu får jag gå på rehabkurs som också passar mig fantastiskt.Känner mig omhuldad och lyckligt lottad. Så det finns goda exempel!

    Skönt att du och barnen får tid tillsammans, låter jättemysigt.

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-03-10 / 9:16 e m

      Så skönt att höra att även du har fått så bra vård från start❤️🙏❤️ Är även själv en sv de lyckligt lottade. Borde vara en självklarhet för alla. Oavsett sjukdom.

      Kram fina du ❤️

      Gilla

  4. riktliv 2016-03-10 / 6:31 e m

    Det är kanske det vi ska jobba med -öronproppsrådgivare. 😂Man ska ju arbeta med något man är expert på och öronproppar har vi koll på, allt från vilka som släpper igenom tal till vilka som fungerar att sova med utan att få ont.

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-03-10 / 9:18 e m

      Tänk förr blev man exalterad av nya kläder, skor, smycken och såklart handväskor. Numera är det öronproppar som gäller all the way😀 Blir som ett barn på julafton så snart jag hittar en ny variant😂

      Kram❤️

      Liked by 1 person

  5. ibod11 2016-03-10 / 6:33 e m

    Jag har också hört en del skräckhistorier men har själv oftast haft tur med mina läkare. Ibland måste man utbilda sina läkare men om de är villiga att lyssna och ta till sig det jag säger så gör det inget om de inte är experter på just mina sjukdomar. Det viktiga är att de är beredda att ta reda på information och prata med specialisterna.
    Vilken tur att din kurator var med vid läkarbesöket. Annars hade det kunnat sluta illa för dig. En läkare borde verkligen tänka på att det han eller hon säger kan göra väldigt stor skada.
    Fortsätt att ha roligt med dina barn i den takt du orkar ❤

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-03-10 / 9:21 e m

      Galet är det att dessa skräckhistorier dessvärre är sanna….😞

      Som tur var, så var inte det vid ett läkarbesök som jag träffade den här läkarstuderande/AT läkaren (glömt av vilket det var), utan vid ett annat tillfälle hos min kurator. Förhoppningvis gick han därifrån med några lärdomar rikare.

      Min egen läkare är guld värd❤️

      Kram❤️

      Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s