Mörka nyanser väller in

Ångesten har tagit över. Mörka nyanser väller in. Kan inte stoppa. Paniken sitter i halsgropen. Försöker tänka positivt. Det är bara ett litet bakslag. Mitt nya normala jag, tar snart över. Igen. Måste bara låta vågorna ha sin gilla gång. Snart ebbar de ut. Snart tar jag många steg framåt. Igen. Stannar i min bubbla. Nerbäddad. Någon arbetar hemifrån.

Varför? Vad gjorde jag fel? Circadin:ets frånvaro? Mina få och korta besök, i det riktiga livet? Min nya bubbla, dagtid? Många frågor. Och inga svar.

Annonser

28 thoughts on “Mörka nyanser väller in

  1. kolonilotta 2016-01-27 / 9:54 f m

    Låt det komma så försvinner det säkert lika fort igen! ❤
    Bakslaget går tyvärr inte att undvika 😦
    Men jag förstår att det är frustrerande.
    Speciellt eftersom du verkade må mycket bättre sen ni kom hem från semestern.
    Stor varm styrkekram till dig idag ❤❤❤

    Gilla

  2. F. 2016-01-27 / 10:05 f m

    Om du orkar (och vill) kan du inte beskriva mer av tiden innan du kraschade? När du jobbade på och mådde dåligt av stress men och sköt på att ta tag i det. Vilka varningssignaler, situationer där du betedde dig konstigt, minnen från den tiden och råd kan du dela med dig till oss? Saker du vill säga till dig själv i efterhand (och till oss läsare som inte gått hela vägen), Kanske hjälper det dig att inse hur långt du ändå kommit nu – trots bakslag och hack i utvecklingstrappan (det är ju helt normalt men du kanske tittar för mycket på rehabiliteringstiden och glömmer hur många år av press som ligger och trycker innan du kom till insikt. Och på köpet kanske du kan bjuda oss på lite klokskaper och varningssignaler att ta på allvar. Kram!

    Gilla

  3. Znogge 2016-01-27 / 10:42 f m

    Vissa frågor får man inga klara svar på och på vissa frågor kan anledningarna vara många. Men en återhämtning kan ta ganska lång tid och bakslag är inte ovanliga alls. Sällan att det går helt på räls men det brukar bli längre och längre mellan det sämre måendet.

    Unna dig att vila nu. Kanske var det för tidigt att inte ta den medicinen.

    Många kramar ❤

    Gilla

  4. Pia 2016-01-27 / 1:00 e m

    Jag tycker inte du ska skriva här inne när du mår sämre sprider bara dålig energi. Dina inlägg om hur du sakta blir bättre är trevligare att läsa om. Det här var bara jobbigt tråkigt att läsa. Hoppas du kommer tillbaka snart!

    Gilla

    • riktliv 2016-01-27 / 3:03 e m

      En blogg är bra just för att klara av alla upp och nedgångar rehabiliteringen innebär. Varför försöka styra innehållet? Hoppa över de inläggen som du inte gillar.

      Liked by 2 people

    • Gröngöling2 2016-01-27 / 5:11 e m

      Skriv bara bra och stöttande kommentarer, inte så här negativt. Du får själv ta ansvar för vad du läser och inte läser och gör inte folk ledsna på det här viset.

      Liked by 2 people

    • Fröken Duktig 2016-01-27 / 6:23 e m

      Då tycker jag att du ska välja att inte läsa om du tycker att din energi försämras av det. Det är ditt eget val. Man skriver vad man vill så länge det inte skadar någon annan. Så är det! Och den här sjukdomen är inte särskilt trevlig, så det kan tyvärr inte bara bli trevliga inlägg.

      Liked by 1 person

    • Anna 2016-01-29 / 6:18 f m

      Tråkigt att du känner så Pia. Men mitt skrivande här, är i första hand ett verktyg för mig att bearbeta på. Att få skriva ner mina tankar, som ger mig insikt. Om mig själv. Samtidigt som jag får dokumenterat min resa – min väg tillbaka mot mitt nya normala jag. Och tyvärr kommer jag att ha sämre dagar. Men förhoppningsvis fler bättre.

      Men jag kan inte börja fabricera mitt skrivande, för att du som läsare inte ska känna dig illa vid mods. Såklart önskar jag att den här sjukdomen skulle innebära en happy feelgood känsla, sanningen är snarare tvärtom. Varje dag är en kamp. Jag försöker dock hitta tacksamheten varje dag, för det lilla. Men vissa dagar går det inte alls. För då tar det mörka över.

      Hoppas du finner en annan blogg att följa, som ger dig det du söker❤️

      Kram❤️

      Liked by 1 person

  5. Piedra 2016-01-27 / 1:30 e m

    Våga vila i ovissheten. Alla frågor kräver inte svar. Vi vill så gärna veta, men strävan efter svar blir ofta en kamp mot det som pågår som bara gör saker och ting värre. Du har mått bättre förut; du kan nå dit igen. Det är egentligen allt du behöver veta just nu. Kram! ❤

    Liked by 1 person

  6. Tankar om utmattning 2016-01-27 / 2:28 e m

    Detta är din blogg och du skriver naturligtvis om vad du vill. Glöm inte det.

    Utmattning är både bra och dåliga dagar. Bakslag tillhör sjukdomsbilden. Det är jättejobbigt.
    Ibland finns inga svar, fundera tillsammans med kuratorn, men inte just nu, och sedan bara acceptans. Andas. Det blir bättre. Tids nog. Kram till dig!

    Gilla

  7. riktliv 2016-01-27 / 3:07 e m

    Önskar dig bättring. Gräv nu inte ner dig i varför och en massa ånger. (Lätt att skriva, svårare att göra.) Du fick ett kraftigare bakslag men du reser dig snart igen. Ta hand om dig fina du. ❤

    Gilla

  8. frkenmatilda 2016-01-27 / 4:33 e m

    Jag tycks också ha svårt att hitta orsakerna till mina bakslag. Men idag kunde jag känna hur det smög på mig. Och gick och la mig direkt för att vila. Det är ju lite sent att vila då i o f s. Men den värsta hjärndimman släpper lite då iallafall . stor kram! ❤️

    Gilla

  9. frkenmatilda 2016-01-27 / 4:37 e m

    Och! För mig är det jätteviktigt att skriva om alla sorters dagar. De dåliga är liksom viktiga också. Att få ventilera, skriva för att läka, dela det jobbiga med andra som finns där för mig då jag däckar. För det är ju en väldigt gungig sjukdom detta, mycket upp och ner och fram och tillbaka. Jag har iallafall dolt mitt mående färdigt nu. Jag tycker inte att man ska behöva inta ”radiotystnad” då man mår dåligt… Det är ju då man behöver andra. ❤️

    Gilla

  10. Gröngöling2 2016-01-27 / 5:13 e m

    Först och främst: du har inte gjort något fel. Det går inte bara spikrakt uppåt även om vi skulle vilja det. Ha tålamod med dig själv. Kanske har utsättningen av tabletterna med det att göra, på det viset att du kan vara extra känslig för alla förändringar. Det är inte lätt att veta i förväg.
    Lycka till och stor kram, och skriv allt som du vill här, när du vill. Och låt bli om du vill det.

    Gilla

  11. Fröken Duktig 2016-01-27 / 6:20 e m

    Det kommer att komma många bakslag på din väg mot att bli frisk. Det är så den här sjukdomen är. Ibland vet man varför ett bakslag kommer och ibland inte. Det enda man kan göra är att acceptera att man mår sämre och agera på det med att göra vad man behöver. Vila troligtvis. Jag har många gånger trott att jag har lyckats acceptera att det är så här, men sen när det kommer ett riktigt redigt bakslag inser jag att det inte är riktigt sant. Jag börjar tvivla på allt och tar på mig skulden för allt möjligt. Så jag vet att acceptans är lättare sagt än gjort. Men kom ihåg att bara ta hand om dig där du är just nu. Det är det enda du kan göra. Gör stunden så bra som möjligt utifrån de förutsättningar du har just nu. Det kommer att bli bättre. Stor kram!

    Gilla

  12. Millans Värld 2016-01-27 / 7:26 e m

    När jag kraschade första gången beskrev min läkare det som att gå i en trappa, ett par steg uppåt och sen backade man något steg för att sen ta sats igen.
    Det tar tid och läkeprocessen är lång.
    Ta hand om dig!
    Kram

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-01-29 / 6:08 f m

      Tack finaste du för din omtanke ❤️

      Ett klokt beskrivet sätt, av din läkare. För precis så är det nog.

      Kram❤️

      Gilla

  13. Susanna 2016-01-27 / 8:01 e m

    Min psykolog säger att jag ska försöka acceptera när jag mår dåligt ”jaha nu mår jag såhär” för att ta mig igenom det. Jag tror det ligger något i det, att man får ta sig igenom det. Försöker man ”hantera” det och fokusera på annat så kommer det nog tillbaka och då än värre…

    Lider med dig och skickar en stor kram här nerifrån slaskiga Sandviken ❤️

    Liked by 2 people

    • Anna 2016-01-29 / 6:07 f m

      Det var ett klokt råd. Ska ta till mig det tankesättet. Känns bättre att tänka så, än att börja nysta anledningar som denna gången….

      Grävde bara ner mig, mer och mer….

      Kram❤️❤️❤️

      Gilla

  14. Ami 2016-01-27 / 9:25 e m

    Jag skickar dig en ny stor varm kram. Och önskar så att det här ska ta slut snabbt för dig ♥

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-01-29 / 5:58 f m

      Tack för din omtanke ❤️🙏❤️

      Gilla

  15. ibod11 2016-01-27 / 9:35 e m

    Du behöver bearbeta alla upplevelser och det är bra för oss som inte mår som du att få läsa om alla sidor av sjukdomen för att få en större förståelse. I första hand måste du skriva det du själv känner måste få komma ut. Det är din blogg och du bestämmer!
    Sänder dig många varma telepatiska kramar ❤

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-01-29 / 5:57 f m

      Tack finaste du ❤️

      Kram!

      Gilla

  16. Di 2016-01-27 / 10:48 e m

    Ångest kan man lära sig ta hand om som många skriver, men liksom att lära sig gå måste man öva på det. Bara genom att se att det är en ångest är ett stort steg, sen att hantera den kräver träning. Minns min bästa terapeut som lärde mig att det går över….mitt i vår bröllopsresa fick jag en panikångest attack och grät och malde,orden, Det går över, andas,det går över, andas,det går över…det värsta släppte efter en evighet i mina ögon…men var nog den värsta stunden av alla. Så ta din tid skriv, läs, eller gör inget, gör det som är ta för dig, och ingen har rätt att säga vad du ska skriva eller inte. Det är den som kikar in som väljer att läsa eller inte!! Kramarom❤️

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-01-29 / 5:57 f m

      Tack finaste du för dina kloka ord🙏 Ångesten som depressionen för med sig är hemsk, men precis som du skriver, så hoppas jag att man lär sig hantera den med tiden. För att falla så djupt, varje gång, som under den här veckan… det har jag svårt att se att man orkar, gång efter gång.

      Kram❤️

      Gilla

  17. Ditte 2016-01-27 / 11:50 e m

    Många frågor och svaren kanske nu lyser med sin frånvaro och kanske detta är en del av processen att bli strarkare och må bättre. Men det tar tid och bakslag kommer. Det gäller att skynda långsamt och ibland inte alls.
    Stor kram och många tankar!

    Liked by 1 person

    • Anna 2016-01-29 / 5:54 f m

      Tack fina du❤️

      Bakslagen hör nog till, tyvärr. Och det här var helt klart mitt första, önskar så att jag slipper fler, men räknar med många.

      Kram❤️

      Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s