Livet rullar på utanför Ingemannslandet 

Dagens läkarbesök avklarat. Han kunde konstatera att jag är på bättringsvägen, men påpekade åter. Resan är lång. Men jag har på ett positivt sätt läkt. Blev denna gång sjukskriven två månader direkt. Tidigare har jag fått en månad i taget. Så nästa besök hos honom är först i slutet av mars.

Mina samtal med bästa kurator B fortsätter, som planlagt. Varannan vecka. Och fortsatt klarar jag mig på lägsta dosen av min stämningshöjande tablett. Skönt.

Depressionen finns ju helt klart kvar. Men inte som tidigare. Alla de mörka och mörkaste nyanserna, som jag brottades med under hösten. Är borta. Istället går jag igenom ljusare nyanser. Men de utvecklas till något positivt. Efter bearbetande. Och så blir de nyanser av känslor. Som längtan. Lyckan. Och tacksamheten.

Däremot ska jag prova två nätter utan mitt nattliga lilla magiska piller. Den som innehåller det lilla naturliga melatonin:et. Den ger inte fullgod effekt. Säger han. Så nu kör vi två nätter utan. Och så återkommer jag med sömnprognos, på onsdag. Till honom.

Kanske är det så att min kropp, under en kortare tid behöver få hjälp av ett starkare preparat. För att läka mer under nattens sömn. Så energin för den dagliga promenaden finns. Och för att komma in i en bättre sömnfas.

Kom lagom hem tills veckans matleverans anlände. Packade upp. Och någon packade in i kylen. Och i skåp. Skönt. Behöver vi inte tänka mer på handling, den här veckan.

Nu vila för att läka. I soffan. Är själv hemma till 19:00. Liten ska på playdate hos bästa väninnan. Någon passar på att arbeta. Och sonen ska plugga. Studenten närmar sig. Blir en intensiv vinter och vår. För honom. Livet rullar på som vanligt. Utanför Ingemannslandet. Precis som det ska. Trevlig dag.

Annonser

2 thoughts on “Livet rullar på utanför Ingemannslandet 

  1. ibod11 2016-01-26 / 9:36 f m

    Jag hade nog inte börjat följa dig när det var som mörkast för jag började fundera lite, som du vet, när jag läste att diagnosen var utmattningsdepression. Kanske har du inte delat med dig av de allra mörkaste tankarna och stunderna eller så var det värsta över när jag upptäckte dig. Jag har den största respekt för depressioner och vad de kan ställa till med och när jag läser om dig och hur du långsamt lyckas ta dig tillbaka blir jag glad och hoppfull. Det går tydligen.
    Lite tänker jag även på alla de som inte har samma stöd som du. En underbar familj och bra vårdpersonal. Hur klarar de av detta? Det är ingen fråga till dig men du har säkert också funderat på det.
    Det är väldigt nyttigt att läsa om din resa även för oss som inte är eller har varit där. Kunskap behöver spridas och du gör det väldigt bra 🙂
    Kram ❤

    Gilla

  2. Fröken Duktig 2016-01-26 / 11:06 f m

    Visst är det skönt när de mörkaste tankarna ger vika och saker börjar få färg igen. Även om vi inte är helt återställda från depressionen så¨är vi på väg åt rätt håll. Och visst blir det tydligt att utmattning och depression inte är samma sak då. Att vi har två diagnoser som kräver olika saker för att vi ska bli friska. Kram!

    Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s