Vill jag ens veta?!

Vaknade till en bättre dag. Skönt. Lagom till lunchtid var jag redo att för värmen. Idag valde någon ut platser i solen. Men ändå lite avskilt. Längre bort. Från det värsta stojet. Kanske trivs de envetna myggorna, mindre bra där? I den stekande solen?

Har precis landat på rummet. Ska ta en siesta. Låter lite trevligare, än mitt vanliga mantra. Vila för att läka. Ett par timmars paus, för att orka med eftermiddagen.

På vägen till rummet, träffade jag dotterns nyfunna väns mamma. Pratade lite om ditten och datten. Som man brukar. Vi kom in på nyårsafton. Och galamiddagen. De har bokat bord, precis mitt i smeten. Framför scenen. Frågade om vi kunde boka bord i närheten. Hjälp. Var min första tanke.

Berättade kort om att jag numera bor i Ingemannslandet. Att jag precis har lämnat den första akuta fasen av min utmattningsdepression. Om orken. Energin. Berättade på ett enkelt, kortfattat och pedagogiskt sätt. Ser att hon inte förstår.

-Det skulle vara så kul för tjejerna att få sitta tillsammans. Och det är ju ändå nyårsafton, som hon så fint kommenterade.

Inser åter, har man aldrig varit här, så förstår man inte. Du kan kanske föreställa dig, om hur det är. Om du är påläst. Men den extrema utmattningen. Hjärndimman. Energilösheten. Nyanserna. Hjälplösheten. Går inte att föreställa sig. Man kan inte föreställa sig, hur illa läget är. Här i Ingemmnnslandet.

Eller hur du verkligen måste prioritera, och hushålla med din lilla gnutta energi. Varje dag. För att undvika mellandagarna.

Ock såklart skulle det vara kul för tjejerna. Men det blir inte aktuellt. Skulle bli liggandes flera dagar efteråt. Vi gör som på julafton. Deltar på avstånd. Så långt bort som möjligt är. I en hörna. Sedan kan liten ändå få springa omkring. Under uppsikt. Hon får ett härligt firande. Ändå. Och en glad mamma. Som orkar vara närvarande. Även dagen efter.

Mirakelsprayen har gjort underverk. Mot myggbetten. Den kraftigt skrikande röda rodnaden har mattats ner. Svullnaden har lagt sig. Någon dag till, så kommer man knappt se dem. Mer. Undra vad sprayen innehåller?! Vill jag ens veta?! Men mirakel gör den. Men jag skulle aldrig våga köpa med mig den hem. Nu vila för att läka. Innan solstolen under palmerna. Hägrar. Igen.

Annonser

12 thoughts on “Vill jag ens veta?!

  1. Millans Värld 2015-12-29 / 9:30 f m

    Tyvärr är det ju så att väldigt få människor som inte varit i den sitsen förstår.
    Det hade varit enklare med ett brutet ben för det syns ju.
    Dåligt mående verkar många medmänniskor vara rädd för.
    Jag tycker ofta att det är bättre att inget säga än att stå framför en oförstående människa, de allra närmaste vet sen får det andra vara.
    Kram och fortsätt ha det gott där nere i värmen.
    Ps. Vad skönt att den där sprejen hjälper!

    Gilla

    • Anna 2015-12-29 / 3:55 e m

      Tror jag i fortsättningen ska göra som du, inte berätta. Och ja, jätte skönt! Nu ikväll har myggbetten nästintill helt försvunnit.
      Kram❤️

      Gilla

  2. Att bara vara jag 2015-12-29 / 11:12 f m

    Visst är det så att har man inte själv befunnit sig i ”ingenmanslandet” är det svårt att greppa/ förstå vad det innebär att ligga utslagen… Ha det bäst! Kram ♥

    Gilla

  3. riktliv 2015-12-29 / 12:23 e m

    Om de så gärna vill att tjejerna ska sitta nära varandra kan de byta bord till ett i utkanten. Så tråkigt med människor som bara kan se till sitt och inte kan sätta sig in i någon annans svårigheter.
    Det finns kanske en mirakelspray mot utmattning? 😂

    Gilla

    • Anna 2015-12-29 / 3:51 e m

      Kan samtidigt förstå henne. Det är på scenen som allt händer och ett band som spelar. Hon ville nog bara väl… Fast med tanke på ljudnivåerna, allt bling-bling, miljoner blinkande lampor etc, så funkar det inte för mig. Inte ens med öronproppar😢

      Däremot reagerade jag på sättet hon sa det, med all välmening. Är inte så att jag bara är lite utbränd för stunden, och kan ”skärpa till mig” för en kväll, bara för att det är nyårsafton…

      Gilla

      • riktliv 2015-12-29 / 3:57 e m

        Det är lite lustigt att så många tror att man kan skärpa till sig och vila ikapp sedan. Någon med brutet ben kan inte dansa salsa på kvällen och gipsa om benet dagen efter.

        Gilla

      • Anna 2015-12-29 / 4:25 e m

        Kan bara instämma… men det handlar om okunskap. Samtidigt är det lite skrämmande. Sjukskrivningarna ökar stadigt, just utmattningsdepression är en av diagnoserna som toppar. Särskilt hos kvinnor. Inom alla yrkeskategorier. Borde uppmärksammas mer. Av media. För att få fler att stanna upp. Bromsa. Innan man trillar över till Ingemannslandet.

        Gilla

    • Anna 2015-12-29 / 3:53 e m

      Kanske vore något att fråga efter, en mirakelspray mot utmattningsdepression 😂

      Kram❤️

      Liked by 1 person

  4. ibod11 2015-12-29 / 6:47 e m

    Jag kan inte tro att hon lyssnade på det du sa. Även om man inte kan förstå borde man ändå visa sådan respekt att man försöker sätta sig in i hur det är. I alla fall tro på det du säger. Jag blir ledsen å dina vägnar men tyvärr har nog de flesta sjuka varit med om liknande upplevelser. Kvällen kommer säkert att bli underbar på din familjs villkor och det är ju det som är det viktiga.
    Kram ❤

    Gilla

  5. Tankar om utmattning 2015-12-29 / 7:41 e m

    Nä, ibland vet man inte vad man ska säga. Det är omöjligt att förstå för någon som inte varit sjuk, men samtidigt kan man ju tycka…
    Förstår dig, man vill ju gärna förklara för att inte verka så skum och osocial. Fast egentligen ska man ju strunta i vad andra tänker och tycker. Tror säkert nyår blir lika trevligt för din dotter ändå. Det viktigaste för henne och de andra i familjen är ju att du mår bra. Då får det bli en kompromiss som passar er. Lita på ditt omdöme. Jag tycker du verkar klok! Kram

    Gilla

  6. Ditte 2015-12-29 / 10:15 e m

    Skönt att dina elaka myggbett är på väg att läka och fundera inte över vad sprayen innnehåller. DEn fungerar och det är tillräckligt.
    Att försöka få någon att förstå vad det innebär att vara i Ingemansland som inte varit där, eller knappast hört talas om det är nog näst intill omöjligt, men du försökte och bara det tar ju på dina krafter.
    Tror det blir jätttebra att sitta avskilt i en lugnare del och att er dotter kan röra sig och ändå träffa sin väninna.
    Tycker mig skönja att du orkar lite mer och gläds med dig.
    Kram!

    Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s