Ömt vårdar

Produktiv dag. Här i min bubbla. Orken för en promenad finns inte. Så jag har stannat kvar, ligger här fortsatt. Har inte ens  dåligt samvete. Inte det  minsta. Även fast jag fortsatt ligger här, i pyjamasen. Under täcket. Och klockan har passerat 15:00. Med råge.

Idag har jag ändå varit produktiv. Har en bra dag. Nyttjar det till max. Vilar för att läka. Och när jag ändå ligger här, så har jag klickat hem alla julklappar. Så enkelt. Så smidigt. Vi kör inte kvantitet, utan föredrar kvalité. Ansträngningen var inte så stor. Båda barnen har varit tydliga, med deras önskningar.

Passade samtidigt på att se över utbudet av catering alternativ av Julbord. Blir nog ett alternativt. Om vi inte kommer iväg. Vi hoppas fortsatt. Hoppet är det sista som överger oss. Säger de kloka.

Kuratorn tipsade mig om att stänga ner ett av sinnena, när det blir för mycket. Idag klarar jag inte av butiker. Folksamlingar. Ibland räcker det med att dottern har kompisar hemma. Eller att jag häller upp ett glas vatten, samtidigt som TV står på, dottern hjular (favorit sysselsättningen för stunden) och någon frågar en fråga. Alla mina sinnen är på helspänn. Hela tiden. Främst synen. Och hörseln. Hoppar till för ingenting.

Det blir som ett stort enda kaos, uppe på hjärnkontoret. Ångesten smyger på. Alla ljuden förstoras upp. Skär genom öronen. Samtidigt som synen grumlas. Grötas ihop. Åker karusell. Svårt att förklara.

Men stänger jag av hörseln. Ett av sinnena. Så funkar det. Av att plugga in två små enkla hörselproppar, så klarar jag kaoset. Bättre. Motar ångesten. Och klarar av att tänka. Klart.

Provade i fredags, direkt efter kuratorn. Köpte snygga, diskreta öronproppar. Eller snarare, någon gjorde det. Sen gick vi in på ICA. På en fredag. Galet. Mitt gamla normala jag, undviker till och med fredagar. Men det gick. Jag klarade av världens snabbaste handling. Med öronproppar. Okej jag undvek delikatessen. Och vi pratar inte om en storhandling. Inte ens en veckohandling. Eller en helghandling, för den delen. Lite självbevarelsedrift har jag. Men jag fixade att handla mjölk och tomater. På ICA. Utan en påhälsning av en smygande ångestattack. När hände det sist?

Små saker, som blir så stora. Framsteg. För mig. Och nu ska jag fortsätta att träna. Med öronproppar. Börjar här hemma. Med små saker. Som när dottern har vänner hemma. Eller när matlagningskaoset drar igång. Den där stunden då jag brukar smita upp. Till min bubbla. Vid de tillfällena börjar jag. Kanske kan det leda till något större? På sikt.

Idag var startsträckan lång. Heladagenlång. Men nu är jag redo. För duschen. För dagen. Om 40 minuter kommer familjen hem. Ska möta dem ny fönat hår, och trevliga kläder. Inte pyjamasen. Eller mjukisbyxorna. Idag ska jag göra mig fin. För dem. Och sedan njuta. Av stunden. Och av den där lilla strimman energi. Som jag ömt vårdar.

Annonser

6 thoughts on “Ömt vårdar

  1. Comsi Comsa 2015-12-01 / 4:45 e m

    Detta med ljud känner jag så väl igen, ja allt det andra också för den delen. Jag handlar när det är som lugnast aldrig på lunch eller eftermiddag. Oftast går det hyfsat när inte butikschefen skriker order till andra sidan av affären, detta händer tyvärr alltför ofta. Har inte velat säga till men dessa gånger kommer jag hem med hälften av det jag skulle handlat. Det blir kaos i huvudet och jag använder min sista energi till att ta mig hem.

    Håret sätter jag upp i en tofs så någon fön behöver jag inte. Duschar och till och med målar mig det gör jag varje morgon. 🙂

    Kram ❤

    Gilla

    • Anna 2015-12-02 / 9:19 f m

      Huga för den butikschefen, jag hade nog snällt sagt ifrån 😉

      Kram ❤️

      Gilla

  2. ibod11 2015-12-01 / 10:03 e m

    Du har kommit långt på din väg tillbaka sedan jag började följa dig, och det är inte så lång tid. Man blir glad av att läsa om dina framsteg. Även om det tar lite tid 🙂 ❤

    Gilla

  3. Anna 2015-12-02 / 9:20 f m

    Tack snälla du för de fina orden ❤️

    Gilla

  4. Agneta 2015-12-02 / 9:52 f m

    Även jag var ljudkänslig, enormt ljudkänslig. Klarade inte att barnen pratade eller att radion stod på. Jag löste det med ljudböcker, ett ljud jag själv valde och som kopplade bort alla andra ljud. Koncentrationen på ljudböckerna hjälpte mig även att minska på synintrycken på något konstigt vis. Idag har jag ingen aning om vilka böcker jag lyssnade på eller vad de handlade om.
    Men numera, när jag kallar mig tillfrisknad sedan många år, har jag fortfarande svårt för att sortera ljud. Jag blir osannolikt trött och irriterad i stökiga ljudmiljöer, särskilt när det är människor som samlas runt större middagar eller i restaurangmiljöer och liknande.

    Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s