Bra värk

Behövde få svar. Varför jag har så ont. Det är normalt. Ett steg på vägen. Ett bra steg. Jag har kört så hårt, så länge. Min kropp har varit på helspänn. Varje liten beståndsdel. Av mig. De två senaste nätterna har den fått slappna av. Fullständigt. Första gången på riktigt länge.

Och nu kommer värken. Träningsvärken. Kroppens muskler har äntligen fått vila. Välbehövlig vila. Efter ett galet långt träningspass. Längsta någonsin. Det är en bra värk.

Inser att hela den här situationen är surrealistisk. För exakt sex veckor sedan, hade jag åter vaknat okristligt tidigt. Igen. Kommer så väl ihåg hur jag ser på min klocka. Strax innan 05:00. Tar ett kort till och med. Instagrammar. Och funderar. Hur ska jag orka med den här veckans tjänsteresa. Några minuter senare sitter jag i flygtaxin.

Ett par timmar senare klapprar jag in på kontoret i den kungliga huvudstaden. Börjar dagens mötesrace. Samtidigt introducerar jag en nyanställd kollega. Och bollar fel i produktionsmiljön. Och fel i testmiljöerna. E-mailen väller in. Gör hela tiden omprioriteringar.

På kvällen är det affärsmiddag. Hinner precis vila en halvtimme på hotellet. Innan. Trevlig middag på fin restaurang. Trevligt sällskap. Stupar i säng, strax efter 23:00.

Väcks av jobbmobilen. Ett SMS om fel i produktion. Packar ihop. Hinner inte med frukost. Snabbt in i taxin. Är på kontoret 20 minuter senare. Tar kontroll över läget. Fortsätter dagens möten. Nya problem. Nya prioritering. Och E-mailen strömmar in. Beslut måste tas. Analyser göras.

Stop i produktion. Omstart och övervakning krävs. Och jag måste hinna med nästa ArlandaExpress. Föräldramöte på kvällen. Flyget är försenat. Hinner inte vänta in mitt bagage. En kollega tar hand om den. Taxi direkt till föräldramötet. Landar utmattad hemma strax efter 20:30. Kommer på att jag inte har hunnit äta middag. Eller mellanmål. Orkar inte.

Dagen efter är svart. Minns bara fragment. Den eftermiddagen drogs rullgardinen ner. Inte för att den veckan var extra ansträngande. Var en helt normal arbetsvecka. I mitt normala liv. Och nu ligger jag här. Sedan dess. Kan inte ens laga en enkel middag. På egen hand.

Annonser

10 thoughts on “Bra värk

  1. annakarinmattsson 2015-11-11 / 4:05 e m

    Tack för att du kikade in i min blogg. Jag blir så berörd när jag läser det du skriver om. Minns min egen kollaps av utmattning, när jag gick in i väggen för 17 år sedan tror jag att det är nu. Det är så länge sedan. Ändå minns jag det så starkt fortfarande.

    Inte konstigt om hela din kropp värker nu efteråt. Allt har sin tid. Det blir bättre. Steg för steg.

    Du är varmt välkommen att kika in i min blogg när helst du vill. Jag har skrivit massor om min väg från utmattningssyndrom till att ha ett så bra liv som möjligt igen. Sök på ”utmattad” eller ”stress” eller ”utmattningssyndrom”.

    Stor kram till dig!

    Liked by 1 person

  2. Millans Värld 2015-11-11 / 5:15 e m

    Inget är normalt sen man kraschat in i den berömda väggen.
    Själv hände det augusti 2007, jag minns varje sekvens innan det hände men efteråt minns jag inte mycket alls, bara att jag knappt tog mig ur sängen på veckor.
    Himla tråkigt att du hamnat där du är men egentligen inte så konstigt med tanke på dagens krav på allt, perfekta jobb, familj, träning osv.
    Håller tummarna för goda nätter, det behöver du!
    Varm Kram

    Gilla

  3. Comsi Comsa 2015-11-11 / 5:26 e m

    Kroppen orkar mycket men när det är stopp så är det stopp på riktigt.
    Det är så synd att det skall gå så långt att man inte har en broms som börjar bromsa, fast det kanske man har men man kör på ändå och resultat blir utbrändhet, allt för många ligger så här idag. Människan har glömt att vara människa.

    Ta nu den tid du behöver all hjälp du kan få, stor kram ♥

    Gilla

    • Anna 2015-11-13 / 6:07 f m

      Många kloka, fina ord❤️ Kram❤️

      Gilla

  4. Sara 2015-11-11 / 6:11 e m

    Så här i efterhand så mår jag mycket bättre, än innan jag gick in i väggen den 14 februari 2013. Eller bättre? Jag mår annorlundare! Alltid tröttare, men lugnare. Lättare för att bli glad, fast aldrig lika glad som innan. Jämnare liksom. Det som gör mig ledsen är att valet inte längre är mitt. Alla ambitionerna finns kvar, men kroppen kommer nog aldrig orka. Stresståligheten är 0.. Men ja, ändå skulle jag nog inte vilja ha det annorlunda. Konstigt! Vad jag skulle säga är att du har en lång kamp framför dig men det blir bra. Jag kommer ihåg att jag låg och stirra in i väggen och tänkte att jag aldrig skulle bli människa igen men jo, det går! Kram!

    Gilla

    • Anna 2015-11-13 / 6:16 f m

      Tack för fina ord, ger mig hopp❤️

      Har du kunnat gå tillbaka till samma tjänst? Just den biten har jag funderat mycket senaste veckan. Är det ens möjligt? Känner så väl igen att bara stirra in i väggen. Första fyra veckorna var hemska, bara låg. Ligger iofs större tiden nu med, men är ändå mer närvarande. Orkar läsa. Prata. Se på en film på låg ljudnivå. Men framför allt så tänker jag mycket. På hur jag hamnade här. Stegen hit.

      Kram

      Gilla

  5. TantGlad 2015-11-11 / 7:18 e m

    Vi människor måste ta hand om oss bättre. Vi stressar och har oss dag ut och dag in. Sen när vi har semester , då stressar vi åxo.
    Vi måste lära oss dra ner på gasen lite.
    Jag känner åxo stor stress. Är väl en rätt tålig person……Men man vet ju alldrig.
    Rätt som det ÄR, så kanske man är totalt slut….kan inte tänka, minnas eller nåt.

    Ta hand om dig ordentligt nu. Låter som om ditt liv är jättestressigt.
    Stressa mindre , och sköt om dig.

    Kram från mig

    Gilla

    • Anna 2015-11-13 / 6:19 f m

      Tack för fina ord❤️

      Har alltid trott att jag är stark. För stark för att kunna bli utbränd. Och nu är jag här.

      Kram

      Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s