Bekräftelse

Var skönt att träffa kuratorn igår. Blev där i nästan två timmar. Hon gav en bekräftelse som jag sökt. Det är okej att jag mår som jag gör. Hon drog en liknelse med en robotgräsklippare, som söker sig till laddningstationen när energin tar slut. Jag har glömt att göra det senaste året. Helt. Och nu är jag helt urladdad, min hjärna går på tomgång. Jag behövde få höra det. Att det är okej. Och jag kommer tillbaka.

Jag skulle ha dragit i handbromsen redan för ett år sedan. När jag började se varningsflaggorna. Trodde jag gjorde det, när jag stannade kvar i sängen några dagar, för att arbeta i lugn och ro med jämna mellanrum. Istället för 8 timmar på kontoret, blev det effektivt arbete 12 timmar om dagen. I sängen. Jag såg det som vila. Återhämtning.

Efter en 10 dagar lång tjänsteresa utomlands förra vintern, fick jag en mental kollaps. Sov en vecka. Dygnet runt. Trippade snällt till kontoret veckan efter. Skulle ha sjukskrivit mig redan då. Inser det nu. Lätt att vara efterklok.

Jag är här nu. Och det är okej att jag bara ligger här. Att jag i stunder tappar tid och rum. Ord. Glömmer av mig själv mitt i en tanke, eller i en handling. Att jag är orkeslös. Att jag inte ens längre kan koordinera ihop en enkel middag. Vika kläder. Eller ens föna håret. Inte ens veta vad som händer idag.

Inser att jag är lyckligt lottad. Jag har någon vid min sida. 100%. Någon som tröstar och stöttar. Någon som ordnar tid hos läkare, psykolog och kurator. Någon som ordnat allt praktiskt med mediciner, försäkringar och Försäkringskassan. Har kontakt med min arbetsplats. Som bara tar hand om mig, ser till att jag inte behöver tänka. Får läka.

Det här är en ny situation. Men jag kommer tillbaka. Och jag får hjälp. Vi får hjälp. Bästa hjälpen och stödet. Tillslut. Och sömntabletter på måndag. Det kommer att ordna sig. Men det kommer att ta tid.

Annonser

3 thoughts on “Bekräftelse

  1. riktliv 2015-11-06 / 2:46 e m

    Vad skönt att du har stöd. Det hjälper mycket att kunna släppa taget.

    Gilla

  2. Åsa 2015-11-13 / 8:09 e m

    Det låter som att du berättar om mig, skillnaden är att jag drog i handbromsen efter min 3 v långa tjänsteresa. Kom hem och mina kompisar sa att de inte lände igen mitt beteende, jag var hålögd, reagerade inte. Jag drog inhandbromsen snabbt som fan, vet egentligen inte vad som gjorde att jag gjorde det… Trots att jag aldrig gick in i väggen så tog återhämtningen flera månader, utan hjälp dock, så du kommer klara dig fint med all den hjälp du får 🙂

    Gilla

    • Anna 2015-11-15 / 4:03 e m

      Vad klokt att du bromsade i tid ❤️

      Gilla

Lämna gärna en kommentar!❤️

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s